20 oktober Stolt över min människa

20/10

Min människa och jag..

Idag kom hon tillbaka igen. Borstade bort hela mitt pansar av lera i både päls och man. Sååå skönt! Gjorde mig färdig för att springa ut i hagen igen men där gick jag ju på en nit😒!

På med sadeln och skräpet i munnen - fast med annan smak - och sedan ut i lilla grushagen.

Där stod hon och höll i styrsnörena och killade mig i mungiporna. Jag höll emot men hon stod kvar lääääänge. Vem var envisast?? Hon😏! Jag gav med mig och hon klappade och kliade massor. Bara för det så gjorde jag om det igen för att få mera klappar😊!

Sen fick jag träna på att flytta undan mina fötter igen. Gillade inte det där med stoooora ord så men vill fortfarande bestämma själv. Min människa fick påminna mig om att lyssna så då gjorde jag det till slut, gillar ju hennes glada röst☺️.

Vi har tränat på att STANNA och det är ju inte min starkaste gren.... Stanna kan jag ju men vill bestämma själv när och hur.  I dag visade min människa mig att hon blir sååå glad när jag stannar när HON vill så jag jobbar på saken..

Till sist fick jag springa lite i stora grushagen. 

Mattes coach har muttrat ngt om att ”åka färdtjänst” 😆 så vi har tränat på att få upp farten lite mer. Det är en av de saker hon tycker är jätte-otäckt så hon behöver träna på det. 

Hon var jätteduktig idag och jag är stolt över min människa🥰!

Vi kämpar vidare tillsammans vi två.

Tjohej/ Hringur