lördag 29 februari 2020

28/2 Motionstur med kompisarna

Tjolahopp i galopp -näää tölt!!!

Igår var jag ute och sträckte på benen igen😁!

Det har kommit en ny snygg tjej till vår flock hos Linda på Omhälla.
Tjejen heter Vigdis så nu är det två brudar att snacka med..
Hon kör och bossar lite med mig men hon är ju äldre och klokare så det är väl bara att gilla
läget.

När min människa skulle hämta mig så hörde jag henne på lååångt håll. Då tog jag tjejen med mig och drog upp i skogshagen och gömde oss🤣! Längst upp, längst bort och bakom några träd stod vi och smög. Våran hage är lite som på Island med mycket upp och ner och lagom klättrings-vänligt, så när min människa äntligen hittade oss så var hon redan uppvärmd, knallröd i ansiktet och svettig😆. Och sen säger hon att JAG behöver motionera🤣🤣!!

Hade ingen större lust att lämna bruden men då tog människan fram en morot 🥕 och började knapra... Fusk!! Den ville ju jag också smaka på och när jag sträckte mig fram så GICK hon!!! Med min morot!! Är ju inte dummare än att jag tassade efter för den där moroten skulle inte få komma undan, minsann, och plötsligt stod vi vid grinden till hagen igen, hm!

Suck! Undrar hur många gånger jag skall gå på den där blåsningen?! Hon kör ju olika knep varje gång så det är ju inte lätt att hinna med i svängarna.

Borsta, borsta, på med skrot och grejorna till motionsgrejset. Troll och Leiknir - killgänget- var också med och deras människor fixade deras prylar. Luktar alltid spännande i deras fickor också - människornas alltså.

Trodde vi skulle in i grushagen med tak men vi traskade ut på vägen och då blev det lite snurrigt i huvudet. Här fanns så mycket nytt att titta på - har liksom inte gått den här vägen förut- så jag hade fullt upp att studera allt som hände. Min människa tyckte att jag gick som en högerställd 🧀-krok, vad hon nu menade med det?

Lite gå långsamt, lite gå fort - måste vara rädd om människans franska nerver- och sen kom en
redigt, jättebrant uppförsbacke. Kompisarna körde in mig i ”tåget” och så ökade vi farten lite...
Huvva så jobbigt det var att ta sig uppför men det var roligt också. Träna benmuskler sa människan..

När vi kom upp så joggade vi lite framåt innan vi vände om hemåt. Då skulle vi NEDFÖR den där backen och då måste jag ju bromsa för att det inte skulle gå för fort. ”Sakta, sakta” muttrade människan med darr på rösten. Juste som jag är så lyssnade jag och tog det försiktigt ner. Vi kom lite på efterkälken så jag fick jogga ikapp polarna men det tyckte min människa var ok. Jag VILLE komma i kapp fortare men människan använde lite kläm-sitt-och broms-knep som Linda lärt henne så jag tyckte det var ok att ta det lugnt.

När vi kom tillbaka till gården fick vi våra godishinkar och extra mys innan vi fick gå tillbaka till brudarna. De stod och väntade på oss och ropade att vi var välkomna tillbaka. Känns rätt ok att vara Hringur idag och jag tog bra hand om min människa idag. Då vet jag att hon blir glad 😀!

Gjorde som jag brukar när jag kommer tillbaka till hagen - slänger omkull mig och gör människans borstning ogjord men det är såååååå skönt!
Nu får det vara nog med funderingar för idag.
/ Hringur den smutsige


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar